Geijer, Mia Energipolitik, bebyggelse och kulturvärden i 1900-talets offentliga utredningar. Energipolitik, bebyggelse och kulturvärden i 1900-talets offentliga.
|
Text
Energipolitik Rapport 20210128.pdf Download (1MB) | Preview |
Abstract
I en tid när medvetenheten om att energieffektivisering är en nödvändighet för att möta de omställningar som vårt samhälle står inför framställs ibland kulturmiljön som ett hinder i omställningen. Samtidigt växer intresset för historia och byggnadsvård. När förändringens vindar blåser söker vi människor trygghet, inte sällan i det förflutna. I den redan byggda miljön finns olika värden som alla representerar aspekter av hållbarhetsbegreppet, ekonomiska värden, sociala värden och kulturella värden och faktiskt också ekologiska. Det som en gång är byggt består av resurser som redan är tagna ur naturen – trä, sten och metaller. Många byggnader har förändrats under sin livstid. Förändring kan ske med eller utan varsamhet. I kulturmiljön finns kunskap i fast form om hur hus kan byggas för att fungera vårt klimat – eller inte. En annan form av kunskap vi kan hämta ur det förflutna är kunskap om hur det samhälle som vi lever i idag har formats. En sådan aspekt som varit relevant att undersöka i projektet Rätten, hållbar energianvändning och bevarandet av kulturvärden, REKO, är hur behovet av att reglera tillgång på och förbrukning av energi i samhället har påverkat regelverket för hur vi byggt under 1900-talet och fram till våra dagar. Har hänsyn tagits till värdet i det som redan uppförts? Genom att undersöka utredningar och andra offentliga tryck har kunskap hämtats in som vi tar med oss när vi frågar oss hur det juridiska regelverket kan förbättras för framtiden, så att det gynnar nödvändig energieffektivisering utan att kulturvärden äventyras. Den här rapporten är skriven inom forskningsprojektet REKO. Projektet är en samverkan mellan Stockholms och Uppsala universitet inom ämnena juridik och kulturvård. Projektet har möjliggjorts genom Energimyndigheten, som finansierat det inom forskningsprogrammet MESAM. Jag vill rikta ett stort tack till mina kollegor i projektet, Anna Christiernsson, Tor Broström, Melina Malafry, Edith Lalander Malmsten och Lovisa Fransson, som alla läst bidragit med konstruktiva kommentarer och förslag. Ett särskilt varmt tack riktar jag till Mattias Legnér och Thomas Korsfeldt som läst det slutliga manuset och påmint om vikten av de organisationer som stod för genomförandet av energipolitiken. Den frågan tar jag med mig till kommande arbeten.
| Item Type: | Article |
|---|---|
| Subjects: | English > Climate Change Adaptation |
| Depositing User: | Susanna Carlsten |
| Date Deposited: | 30 Jan 2023 07:37 |
| Last Modified: | 31 Jan 2023 06:57 |
| URI: | http://eprints.sparaochbevara.se/id/eprint/1269 |
Actions (login required)
 |
View Item |